Agility-SM 2016

Ännu ett SM är till ända. Växjö-staben fixade ett superbra arrangemang. Husbilscamping på gångavstånd är perfekt. Åh vilket arenaområde de har att tillgå. Värendsvallen friidrott, Vida Arena hockey, Myresjöhus arena fotboll var de tre stora. Sedan fanns det mindre arenor för inomhus fridrott, simning m.m. … you name it.

Eftersom jag älskar att se bra agilitylopp så är det lilla julafton dessa dagar. Banorna var bra, kanske lite svåra vid några tillfällen. Många får ju vara med i vårt SM, så kunskapen hos deltagande hundar och förare varierar stort. Då blir det för svårt emellanåt. Och det är inte skoj att titta på, på ett Svenska Mästerskap. Sportidiot som jag är, så jämför jag med andra idrotters SM-kvalitet och i den jämförelsen finns en hel del att hämta. Vet att många vill ha ett SM för många och att det ska vara årets agilityfest. Färdiggnällt…

Årets tre höjdpunkter… Fit For Fights seger i Mediumlag. Guld igen som 10-årsjubileum!!! Bronsmedaljen i lag till Precept Power Paws. Och så silvermedaljen till allas vår Robin Rosendal (mest Lisas och Patriks förstås) och Sam i ind medium. Vilka prestationer!

Malin och Nick gjorde ett fint hopplopp och låg på 9:onde plats inför finalen. Tyvärr missförstod Nick Malin inför en tunnel = disk. Four Friends fick inte till det i år heller. Blev för många disk. Fast de har bra fart under tassarna, så snart sitter det. Nick gjorde dock ett bra SM,  en slarvrivning i laghoppet, tog alla kontaktfält, gjorde fina snäva hopp, tiderna var också bra. Tex ca en sekund efter Lilli i hopp.

Det var ju bara Nick till start i år. Förhoppningen är att nästa år i Östersund är Qii med och att Nick håller standarden samt kroppen i form ett år till. Han börjar bli till åren, snart åtta. Så har vi de två påläggskalvarna Zoey och Enn, som får börja tävla nästa sensommar.

 

 

 

Morsdag

Fin dag och den är inte slut än. Tänker fortsätta titta på Elitloppet och sedan blir det Tantfilm, antingen Mama Mia eller Pretty Woman.

Många presenter från mina nära. De vet vad jag vill ha. Fina blommor i runda landet, en fantastisk UNICEF-present till världens mammor och Malin har vunnit två klasser idag. En med cocker-Flax och första Qii-vinsten i trean och hans första cert. Nick har också visat framfötterna med en andra- o en fjärdeplats.

Mycket av sista nu…

Varje vecka känns lite som sista för väldigt många arbetsuppgifter kommer jag aldrig mer att ha. Veckan som gick gjorde jag mitt sista NP och det var i SO. Nu är det slut med NP för eleverna också. Har stöttat i alla de olika ämnena som har NP. Och det räcker inte med ett prov i varje ämne heller. Nästa vecka träffar jag ett gäng speclärare för en utvärdering och en annan träff för överlämning av elever till gymnasiet. Friluftsdag på onsdag, också sista gången. Så här har det varit i nästan två månader nu. Allt känns dock enormt bra. Det var helt rätt att bestämma sig för pensionering så här vid 65 år.

Annars är det mycket hund. I helgen har pensionat Prästbordet öppet igen. Nu är det On som är här. Tidigare har det ju varit Zoey, som varit här i perioder. Så har en ny krabat dykt upp i familjen BC, Seglinges Enn. Det är en valp efter Petras Vera. Där är det Primvarning, för han har prickar på nosen. Om han blir lika snäll och go som P återstår att se.

Mina egna tre mår  bra och aktiveras efter ålder och ork. När värmen är påslagen för de svalka sig i Sjön. Annars är det trask i skogen och vändor till Vida. Team Årsunda har också kommit i gång med aktiviteter. Fixardag, träningskvällar, kurs och enskild träning.

Påskagility

Ännu en påsk i Skurup = Nils Holgerssonhallen = Gåsahoppet. En oerhört trevlig och välorganiserad tävling. Årets domare slog alla rekord, ett supergäng som gjorde utmanande och roliga banor. Härlig med domare från Brasilien, Schweiz, Tyskland och vår egen Andreas 0 Victoria. Det var 10-års jubileum och vi tror oss ha varit där åtta påskar.

När påsken är så här tidig brukar vi inte få ut Marlinbilen och så blev det. Hittade ett riktigt fint boende, Sydkustens Bed n Breakfast, med Brasserie och vinbar. Rekommenderas! Vi hade en liten lägenhet ovanpå en skånelänga. Sanni K från Finland bodde också där, märkligt hur det blir ibland, för hon bodde på samma ställe som vi när vi var på EO i Ungern.

Tävlingsmässigt blev det inte riktigt som vi tänkt oss. På torsdag morgon när jag vaknade hos Malin, var Nick halt, hade ont i tårna på ena foten. I somras hade han ont och sedan dess har det varit bra. Typiskt. Med två ungtuppar till start blev förväntningarna inte så stora. I år var lånehunden cocker-Flax. En trevlig bekantskap, glad och lycklig hela tiden. Fast han drog i kopplet som en riktig bordercollie. Och i baken kom det ut mer än Nick, Qii och Zoey tillsammans. Min uppgift var att vara Nanny åt lilla Zoey. Första gången på äventyr och ”hotellboende”. Vilket temperament den damen har… Tur att Qii leker så fint med henne. Nick hade så tråkigt så till och med han försökte leka med henne. Hon var avvaktande. Surfarbror gjorde lekinviter, hm… kan man tro på det tycktes hon tänka.

Både Qii och Flax kan massor trots att de bara är två år. Räckte dock inte till på dessa banor, blev något litet strul på varje. Rivning, tog hopphinder från fel håll, sprang förbi…De klarade dock väldigt många sekvenser och det bådar gott inför framtiden. Tiderna var extremt bra. Fart har båda killarna. Räcker till topplaceringar. Hade inte Flax kommit ut ur en tunnel som var tredje sista hindret i en klass, hade han varit topp tre. I sista klassen rev Qii ett hopp, annars hade han vunnit med två sekunder. Båda ungtupparna kommer att bli farliga i sommar. Konkurrenterna får se upp….

Skåne/Gåsahoppet är så bra på alla sätt. Det ligger bara för långt bort, 80 mil från Årsunda. En sak till att klaga på är ljudnivån i hallen. Om fler fick sina gaphalsar att vara tysta skulle det vara en lisa för alla, speciellt funkisarna, som är där inne hela tiden. Vi andra kan gå ut.

Jag och mina tankar… Helt klart bor det flest riktigt duktiga agilityekipage i södra Sverige. Vad beror det på, att det norr om Dalälven inte finns lika många. Jag vet att det bor fler människor i södern, men ändå borde det finnas fler här än i dag. Förstår också att det är för långt att åka till Skåne. Men landslaget domineras av boende i Skåne, Halland och upp till huvudstaden. Ja, några lite norr om finns. Vad ska vi göra åt det och vad beror det på? Får man vara duktig och träna mycket där nere? Utan att anses som ”tokig”? Och här uppe är det viktigt att alla får vara med? Vintern kanske också ställer till det? Eller har vi inte energin och engagemanget? Intresset att bli bäst, finns det?

 

 

Ett vilsamt och skönt Sportlov är snart slut

Alla lov går numera alldeles för snabbt. Jojoväder har det varit. Började fantastiskt fint och då blev det uteaktiviteter. Sjön är en pärla när solen skiner. De sista dagarna har vi knappt sett sjön pga av dimma eller snöfall. Inte verkar det vara någon ände på grådasket heller. Fördelen med det grå är att jag vilar och läser böcker.

Tur att jag har dogsen annars skulle jag nog inte vara ute när det är slask och grått. De gillar alla väder och är lika glada oavsett väderlek. Inte klagar de och inte jag heller. Vi är ute hur det än är och det är bra för mig. Promenader är rena medicinen.

Tid att tänka blir det också … Finns mycket att grunna på i vår värld. Både stora och små delar. Har ju varit med i FB nån månad och det får en verkligen att förstå hur olika vi människor är. Som om jag inte skulle ha märkt det tidigare efter alla år i skolvärlden. Fast det är en sak, för där handlar det inte om folk jag känner. Mina sk. vänner på FB känner jag ju mer eller mindre och ändå använder de FB på så olika sätt. En del skriver aldrig något, utan gillar och delar bara det som redan finns. Andra skriver om en viss del av sitt liv, t.ex. resor, fritidsintresse, mat, inredning … Ytterligare andra har det som informationskälla för att få reda på saker. Ännu en kategori skriver om lite allt möjligt som förgyller deras dag. Så har det varit ett gäng som skrivit om saker jag ogillar, rasism är ett område och de är jag inte vän med längre. Har ju tagit starkt avstånd från fejjan i flera år och måste tillstå att de blev ungefär som jag trodde. Fortsätter väl ett tag till. Kanske finns det någon som får ut nåt av det jag skriver. FB är en liten sak.

Så har vi de stora att fundera på och ta tag i … de nyanlända, rasism, Trump, IS…. Här gäller det att stå för de demokratiska värdena och allas lika värde. Visst är det bra med extra tid att tänka.

Tredje gången gillt

Deppen är nära. Regn i natt och varma grader + vind har ännu en gång tagit på snön och ishalkan kom som ett brev på posten. Promenaden i morse var på blankis. Jag klarar mig med Icebagsen, men mina pensionärer är jag orolig för. Blir till att trava i riset och blötsnön. Och det här var alltså tredje vårförsöket. Det ska bara vara töväder en gång och det är när våren kommer och det kan inte ske under vintermånaderna. Undrar hur många gånger till det ska bli så här? På eftermiddagen var det aningen bättre. Ja, tills nästa snödämp kommer då… Värst att jag inte kan påverka heller. Färdigklagat!

Veckorna bara rusar i väg. Lärarjobbet är som vanligt, fullt upp. Men så har det alltid varit under oxveckorna. Det kan jag inte klaga på för jag valde detta alldeles själv. Bara att byta om det känns stressigt eller minska på andra aktiviteter. Kan jag påverka. Hur svårt kan det va?

Vinteridrotterna som jag följer har inte varit lika spännande i vinter. Sverige är i det läget att många av våra stjärnor har slutat i längdåkning och skidskytte. Nya håller på att lära och det tar ett tag att nå toppen. JVM i idrotterna har visat på att det finns påfyllnad. Vi har tagit flera guldmedaljer i skidskytte.

Brynässpelet har varit varierande. Förlorat mot lag långt ner i tabellen och vunnit mot lag i toppen. Jag blir aldrig klok på det där. Just nu är vi på fast mark, alltså på sjätteplats.

Hunderiet ligger lite på is… ha, ha. En resa till till Kilaforshallen har det blivit. Hade lite kurs för Pyttarna. Ess och Prim satsade allt som alltid. Två resor till inplanerade. Malin har tävlat i Väsby och Linköping. Nick gick så fint i Väsby och tog några till SM-pinnar. Hon körde även Vera och cocker-Flax till bra placeringar. Flax tog till och med ett cert. I Linköping var det klass två. Qii vann en hoppklass med flera sekunder och är nu klar för kl 3, om de vill det. Han var duktig i de andra klasserna också. Han är som en projektil på banorna. Snabbast i stan!

 

 

Nytt år

När ett nytt år börjar undrar jag alltid vad som kommer att möta mig under året. Förhoppningen är att vi alla, både två- och fyrbenta, får må bra och göra det vi alla vill.

För mig själv kommer detta att bli ett speciellt år eftersom jag kommer att bli fridam i sommar. Ser fram emot detta, fast det är tvådelat. Kommer att sakna ungdomarna och ha möjligheten att få vara med i deras värld. Det håller en i form och man har inte en chans att bli gammal. Skolan som institution är jag glad att lämna. Tyvärr har skolan utvecklats åt fel håll ända sedan kommunaliseringen i mitten av 90-talet. Då jobbade vi för att alla skulle ha möjligheter och få chansen att studera vidare. Idag är det inte riktigt så, vi har det 2/3-dels samhälle som det varnades för. Jag har dock tur att jobba på Petreskolan, som försöker utjämna orättvisor och hjälpligt stötta de som behöver det. Så är det långt ifrån på alla skolor.

Har faktiskt jobbat en hel dag redan och då med planering. På måndag kommer eleverna och det ser jag fram emot. En skola ska vara full av elever.

De nya året har bjudit på mitt väder, snöfall och kyla. Kanske blev det lite i överkant i någon dag. Swift bara älskar att snön kommit. Han kastar sig ner och rullar gladeligen runt. Än kommer 12-åringen upp själv.

Ett glatt gäng har varit till Kilafors och tränat i hallen där. Kul att så många ville hänga på. Det var en del av min vinst i Musikhjälpen Hundsporten. Ska inkassera resten senare.

Julen är snart utkastad, allt tomtelikt är borta. Har inte hjärta att ta bort allt redan. Pyntar ju inte förrän någon dag före julafton. Fuskar inte som många andra gör. Bara adventsljus som kommer upp tidigare. Ljusen vill jag ha kvar till 20-Knut. Det blir så mörkt annars. Väntar på ljuset. Får vänta länge än innan det är ljust när jag åker på morgonen och är ljust när jag kommer hem.

Eva-Britt Sportnörd har inte haft det lätt. JVM åt skogen. Brynäs har inte lyckats alltför väl, trots bra matcher. Tour de Ski är inte vårt det heller. Fast som idrottsfreak ger man inte upp utan vet att det kommer bättre. Bara att fokusera vidare och göra sitt bästa både på plan, arenan och fåtöljen. Just nu leder Malmö med 0-1 mot oss i Gavlerinken. Det fixar vi till…

 

Årskrönika 2015

Det som överskuggar hela året är allt våld som några få åstadkommit runt om i världen. Vårt Sverige har också fått en släng av den sleven. Ordet solidaritet sätts verkligen på prov. Allt för många har hakat på ”bruna sidan” och vill inte att vi ska fortsätta vara ett land som kan ge flyktingar en fristad. Orsak? Det kan man fundera över. Jag tror att många av dem som vill minska mottagandet är rädda att de själva ska få det sämre. Svårare att få jobb, mindre bidrag… alltså egoistiska drag. Andra vill minska pga att vi inte kan få till ett bra mottagande av de som vill komma till vårt fina land. Tror dock att de är i minoritet. I skuggan av detta känns mitt 2015 väldigt futtigt… Julklapparna till de vuxna blev Ingenting. De som behöver pengarna fick dom i stället.

Jag har det så bra. Tak över huvudet, mat i magen (för mycket), ett jobb jag gillar och kan göra det jag vill på fritiden. Nämnas bör att jag inte har så stora ambitioner av att fylla min fritid med dyra aktiviteter. Känner att många vill precis det. Är nöjd med mitt liv. Säkert tycker många att det är ett futtigt liv, men det är så jag är.

Nu till mitt ”lyxliv” !!! Det som inte behövs för att överleva är lyx i mina tankar. Hur mycket lyx ägnar du dig åt? Och skulle du kunna tänka dig att ge en del av den lyxen till de som inte har? Hoppas du kommer till ett vettigt svar.

2015 var mitt 43:e lärarår. Vilken lyx att aldrig ha varit arbetslös. Men nu börjar snart min sista termin. Känns så bra att få rå över tiden varje dag. Något speciellt har varit att jag fått förmånen att jobba med Maria under hösten. Vi är lika och tycker lika på många sätt fast hon har utbildat sig långt senare. Det jag kommer att sakna är eleverna. De är dom, som gjort att det blivit så många skolår.

Och så mitt största fritidsintresse… HUNDAR o AGILITY. Det är Team Årsunda som får mitt engagemang numera. Under året har det blivit möten, kurser, träning både i Vida och i Knivstahallen och träningstävlingar + all trevlig samvaro med härliga kamrater. Har faktiskt haft en kurs på klubben också och det var superskoj.

Agilityresande har varit minimalt under året. Varit med Malin på några tävlingar, mest stora arrangemang, som SM i Linköping, Guldagility och Vasahoppet. Några klass- 1  har det också blivit eftersom båda smågrabbarna startat sina karriärer. Qii är en raket med mycket motor. Går han rent så vinner han. Har lyckats ta sig till 2:an både i ag och hopp. Hälften kvar till trean. Jax har bara kört hopp och gjort det så bra han kunnat. Jax-mannen tar lite längre tid på sig med inlärningen. Men vad gör det i det stora hela? Nick har av och till haft ont i sina tår och det har gjort att han inte tävlat fullt ut. Trots det blev han 12:a på Årets Agilityhund large-listan.

Mina pensionärer Ess, Prim och Swift lever och mår bra. Vi vattentraskar, simmar, aktiverar oss med agility och skogspromenader.

I år blev det inte så lång och ingående sammanfattning. Känns inte viktigt att skriva om lyxen.

 

Så var glada julen slut

Massor av trevliga upplevelser tillsammans med nära och kära.

Först firade vi Adam på hans namnsdag och samtidigt grattade vi Maria på hennes 37:e födelsedag. Blir ju inte riktigt så att hon firas på självaste julafton.

Härligt med en vilsam och fröjdefull julhelg. Både Malin och Maria har varit hemma och ätit julmat och umgåtts. Bästa upplevelsen stod Adam för. Han hoppade upp och ner och skrek ja, ja, ja när han öppnade några av sina paket. Vi köpte inga prylar åt grabbarna i år. Barn har redan för mycket prylar. De fick upplevelser i stället. Adam ska få gå på Melodifestivalen och MC -och bilmässa i Göteborg. Anton ska få en riktig naturupplevelse = en fiskeresa till  Glensjön i Oviksfjällen, 4,5 km från samebyn Glen. Riktigt exklusivt ädelfiske. Och vi vuxna fick Ingenting = bidrag till Röda Korset. Tror att de kommer bättre till pass bland alla flyktingar. Från Malin fick hela fam Engstrand biljetter till musikalen Snövit i Gavlerinken. Adam hoppade åt Melodifestivalen och Göteborgsmässan.

Så blev det äntligen JVM i hockey i Helsingfors och våra Småkronor glänste mot USA, som vi inte slagit på 30 år. Vi vann mot Schweiz i första matchen också, fast den  var inte lika övertygande.

Brynäs har också vunnit en match och förlorat en. Vinst mot Linköping och en ganska bedrövlig insats mot HV igår.

Så har jag tagit ett steg jag inte trodde jag skulle ta… Har gett mig in i facebook-eländet. Varför? Jo, jag missar info eftersom nästan ingen ringer, skickar sms, skriver på hemsidor så att info inte kommer för sent. Fast det är kanske ett sätt att slippa vissa?

Kanske det blir så att jag inte skriver dagbok här längre. Vi får se…

Jag vann i år igen.

Hundsporten blev trea i år på Musikhjälpens insamling för ”Ingen ska behöva fly pga miljön”. När man bidrar får man önska för varje 50-lapp. Förra året blev det 6 starter på GuldAGILITYN. I år blev vinsten 8 träningstimmar i Kilaforshallen. Delar den på två 4-timmarspass, annars stupar väl mina pensionärer eller jag själv. Första tillfället blir 7 jan.

I går hade Anneli och jag en trevlig halvdag tillsammans. Vi for till Knivstahallen och aktiverade våra fyrbeningar. Minna kom också med Luna och Monza. Malin hade skickat roliga övningar som vi tränade på. Jösses vad mina grabbar var taggade och lyckan lyste ur ögonen på dem när de såg hallen. Prim ville inte riktigt gå på uppvärmingsrundan. Hallen ligger däråt, sa han flera gånger.

Idag har det blivit julklart här hemma och julmaten är inhandlad. Mysigt att sitta och känna julfriden lägra sig över Prästbordet. Nu kan jag glögga. Börjar bli glöggist, om det nu finns nåt som heter det.